Atollen Rock

Vad glad man blir av sällskap. Särskilt trevligt är det att slippa vara ensam alla dessa långa kvällar. Ja, det spelar ingen roll om sällskapet gör så här före halvnio..... bara de finns där!

 

Och tidigt imorse fick den här trötta mamman fortsätta sova medan Mira, jag och min mamma åkte ner till barnmorskan. Dödligt trötta var vi hela bunten och det sitter i fortfarande i även efter en tupplur.
Mira fick följa med mig in och lyssna på hjärtljuden. Det var fascinerande! 132 slag i minuten lutar mot en pojke va? annars har det legat på stadiga 140.
Blodtryck och socker såg ok ut. Det enda som avvek var måttet på magen. Hade inte växt något alls sen förra gången. LÅg kvar på 30 cm. Men hon sa att det kunde stanna av ibland utan att det är någon fara och att det kanske beror på den förbannade magsjukan jag hade.... Jaja, fick en ny tid inbokad redan nästa måndag så då får vi se om krabaten gottat på sig lite... Hoppas. man blir ju lite nojig emellanåt.

Nu ska jag ta och göra ett ryck. Ikväll kommer det gå hett till. Det blir grillning och majbrasa... också har vi ju den här sabla halsbrännan som ständigt ligger och pyr!

Men vad tusan. Känns som att jag tappat all energi... Känner mig bara tom. Men ändå så full av liv... bokstavligt talat FULL AV LIV. Är det denna eviga väntan som spelar mig spratt eller är det bara livet i övrigt. Vill att nånting ska hända nu!!!!
Jag är rastlös också. Jag är glad och jag är ledsen. Jag är allt på samma gång. Jag är orolig jag är förväntansfull. Jag är AMBIVALENT! Jag är med andra ord GRAVID!

Men jag har stans gulligaste tjej sovandes i mitt sovrum med Björnen. Jajjemensan, lilla Mira är här och håller mig sällskap idag. Hon är också förväntansfull och undrar när han ska komma ut. Ja, hon är helt övertygad om att det är en HAN. Vi får se.

BJörnen har förresten fått nytt liv. Han fick följa med tvätten i spysjukesaneringen så nu är han väldigt fluffig och fin!

 
  

Och såhär ska den lille filuren få åka hem från BB hade jag tänkt. Funkar det? Ni som varit med innan och packat "väskan".
Vad ska mer med?

*kläder till mig
*amningsbh och inlägg
*kamera, mobil +laddare
*stora bindor (hjälp....aj!)
*toalettgrejer
*Snacks och dryck till mig och fadern till barnet.
*id-kort
*vetekudde
*blöjor (fås troligen på sjukhuset)
*ev. läsning

Ja nu finns det en lekstuga till förfogande hemma hos den blivande mormodern. Perfekt för alla barnbarnen. Blev lite lätt nostalgisk då jag gick in där. Våra gamla leksaker står och väntar på en ny generation ivriga små barnhänder...

 
   
 
 

Såhär mysigt kan man ha det hemma hos Mamma! Pelletskamin i köket! Varmt och skönt!
Och en god middag på det! Korvstroganoff, potatis och mjölk!

På den förberedande info-träffen inför förlossningen sa dom att nu är det hög tid att ladda batterierna.

Med vila, energi och kärlek.

Vila och energi kommer ju funka men på det där kärlekskontot ligger jag rejält back. Och utan den kärlek jag får av min familj och vänner så skulle förlusten på kontot gräva ur de övriga posterna. Och den stora frågan... Kommer man nånsin finna den där kärleken igen? Jag var ju helt övertygad om att jag hade den men jag gick visst bet....

Snälla, om ni ser den där prinsen så hör av er!

Enligt dagordningen då...
Ja, färga håret och vika tvätten grejade jag i ett nafs men sen vet jag inte vad som hände. Blev helt slut, typ sockerfallskänsla. Snabbt i med mat och sen hamnade jag i soffan framtill tretiden.

Med ny energi tog jag sen tag i storkoket, blanketten och brevet...

 
  

Och nu väntar en tur ner på kvissle. Får hjälp av mamma med storhandlingen.

Men gosse vad jag är glad. Hittade ett handskrivet brev med posten idag. Och visst är det så att man knappt kan bärga sig när man tar sig den korta sträckan från postlådan till dörren. Man vrider och vänder på kuvertet, sätter hjärnan på högvarv... jag känner igen stilen men kan inte placera den, vad säger poststämpeln nej den är för suddig, vad kan det vara...osv

Väl inne på hallmattan öppnar jag brevet. NÅgra få  men innehållsrika rader som får mig att gråta av glädje. Och det är så härligt att veta att det finns dom som går och tänker på mig. Som sätter sig ner och skriver ett brev. Ja, det gör mig så glad att jag nu börjar gråta igen. Tusen tusen tack! Och ni är välkomna närhelst ni vill.

I dessa tunga tider gör saker som dessa att man får energi igen. Och det är samma sak när ni fina läsare lämnar peppande meddelanden här på bloggen. Som idag när jag loggade in och får läsa att jag är fin! Det kan man leva länge på.
Ni har gjort min dag.

Nu när jag är hemma med graviditetspenning så passar det ju alldeles ypperligt att sysselsätta sig med lite hushållsarbete. Men va fan... det är inte helt lätt när man är ovig som en... ja, jag vet inte vad och magen hårdnar så fort man anstränger sig för mycket!
Borde ju få tillgång till en hjälpreda tycker jag.

Tvätta går utmärkt, likaså hänga tvätt och skura men dammsuga!!! Det är inte kul! Det blir jobbigare och jobbigare.
Men iom att tvätten får torka utomhus idag så är jag glad ändå. Och balkongdörren står på vid gavel. På stereon strömmar jämtländsk reggea. En kanelbulle ligger på tining och kaffet är strax klart. Nu är min städdag slut! Nu får det vara nog för idag.

Jo, kanske en liten efterlysning. Om någon tänkte transportera sig från stockholm till Sundsvall i maj någon gång så har jag en liten förfrågan. Står nämligen en vagn hemma hos min syster som bebis ska få rulla runt i så småningom. Skule vilja ha upp den!

 
 
Och den gamle trogne dammsugaren hänger med fortfarande. Den suger! bokstavligt talat!

Det kostar att ligga på topp.... åtminstone när den enda nyttigheten till frukt som finns att tillgå är ett stenhårt päron. Men vad gör man inte.

Ont i tänderna på köpet. Men fruktens nyttigheter har jag fått i mig!

 
  
    
 
  
 
Grillning, besök hos mormor, syster- och tommyhäng, nya äggturneringsmotståndare.

Så här kan det se ut innan och efter tandfen har kommit. Här är det  tredje tanden som hänger löst!

 

Utsövd och spänd inför dagens föräldrarutbildning iklär jag mig pantertröjan och tar en promenad ner till kvissle. Hoppas jag tar mig hela vägen utan att få alltför ont. Man ska ju hem också!
(Och hoppas jag efter dagens utbildning inte blivit alltför skrämd inför förlossningen....)

Målat naglar och satt upp håret också. Det var inte igår! Men hur det ser ut är en annan fråga.
Förresten visst skrev jag förut att jag beställt ett par nya skor. Mailade företaget (utländskt) igår och det verkar som att skorna är på väg. Kul! Längtar! Ni får se sen! Borde ju komma den här veckan! Det är något djuriskt även över dom kan jag säga....