Atollen Rock

Lillan sover bredvid mig och Mira sjunger högt inne i duschen. Själv sitter jag här och tar igen mig lite. Vad härligt det är att ha folk omkring sig.

 
  
Såhär roligt hade vi igår. Fiskdamm, kolbullar, hamburgare. chokladhjul och barnvagnspromenad.

Idag firade vi fem mammor i förskott på morsdagen. Vad passar inte bättre än en jordgubbsbakelse. Himla trevligt var det.
And by the way...den femte mamman står bakom kameran och det är JAG!!! Tänka sig! Egentligen skulle hon ju bli min morsdagspresent men fick ju äran att öppna paketet lite tidigare!

 

Åh vilken lycka! Två av mina favorittjejer i sängen. Barnvakt åt Mira.

 
  

 
Häromdagen hade markservicen ordnat så att jag hade egengjorda biffar hemma till middag. Då blev det så här. Helt otroligt gott alltså.

Men vilken underbar dag. Sommar i luften och spring i benen. Den bredbenta saktgående ankan är ett minne blott. Atollen är på språng igen!!!
Och ni som känner mig riktigt väl vet väl hur lyrisk jag blir när häggen blommor. Årets absoluta höjdpunkt. Jag kan bara inte låta bli att påpeka för alla vad underbart det är. Gärna flera gånger till en och samma person så att de verkligen fattar. Ja, ni fattar!

Två promenader, balkonghäng, tvättat (kan snart starta en tvättinrättning som jag tvättar...), hälsat på mamma, återvunnit, fått god linsgryta till lunch mm

 
  
Imorgon får jag äntligen träffa mina tjejer igen. Som jag har saknat dom. Anna stannar till lördag och Mira till söndag. Gissa om vi ska mysa då? Och dessutom så kommer ju den andra mostern på besök! Henne längtar vi också ihjäl oss efter!!!

Och just det. Imorgon får vi även hembesök av bvc. Antar att det blir vägning och lite sånt. Undra vad hon väger. Vi har gissat lite här. Jag tror absolut att hon passerat 3 kg. Jag tycker hon blivit jättestor på bara några dagar. Särskilt i ansiktet. Lite smårund om kinderna och under hakan. Precis som jag var när jag var liten.

Nu kikas det på eurovision. Men sen slår jag över till Big Brother. Ja, jag följer det slaviskt. Fråga mig inte varför?!

 
 

Här sitter vi och tar igen oss efter en barnvagnstur. Det var den första där jag själv drog vagnen. Ja, jag har ju knappt varit utanför dörren sen jag kom hem. Men himmel och pannkaka vilken värme. 
Gick förbi kusin Elaine och visade upp skönheten. I övrigt så har jag inte gjort så mycket men dagarna bara rusar iväg...

 
 
 

"Jag har inget namn än men jag är redan mamma upp i dagen. Pantertant. Pruttarna har jag troligen ärvt efter pappa! Hihi."
Dagarna rullar på. Jag ammar och hasar omkring. Har fortfarande ont down there och det här med amning är inte heller helt lätt. Fast det börjar ge med sig. Och mjölk finns det eftersom hon redan visat på viktuppgång. Tycker själv jag ser henne växa för var dag som går. Gravidmagen försvann på ett par dagar. Är nästintill platt igen. Konstigt! Jag vill ju gärna behålla några kilon.
Mårten är här om dagarna och sköter markservicen. Rullar vagnen och vilar med bebis på magen. Idag bjöds på panerad hälleflundra med pärer och en kall yoghurt sås. Mumma.

"Jag blev kysst av en ängel när jag låg i mammas mage"
Ja lilla damen föddes med ett eldsmärke över ena ögonlocket och en bit upp i pannan. Det är ofarligt. Läste nånstans att man då blivit kysst av en ängel under tiden i magen. Eller är det måhända hennes fars stora kizzbeundran som satt sina spår. Sminkad och klar. Spelar ingen roll. Hon är vackrast i världen iaf.
Och otroligt snäll och tyst! Men pruttig.

Till helgen kommer den andra mostern på besök. Anna & Mira också. Mira håller på längta ihjäl sig efter bebisen. Och vi efter henne.

Hmm, och en stor skillnad sen innan hon kom är ju mängden tvätt. Jag tvättar och tvättar. Skönt att man har en egen maskin!

 
Ja, den stående frågan när det gäller nykläckta bäbisar. Hur små är dom inte?

... Och moster Annie står vid ratten! Själv går jag små försiktiga steg vid sidan om. Ja, det känns att man har fött barn om man säger så...

Turen verkar vara till hennes belåtenhet. Hon sover nu så gott i hallen. Sova, äta och skita är väl i stort sett det hon gör.... Ja, inte Annie alltså utan lilltjejen.

 
 

Om brösten var hårda igår så är det ingenting mot för idag. Det verkligen spänner och känns som fotbollsstora. Större hylla lär man aldrig få ;-)

Idag har jag haft besök av Anna, Mira och Lina. Det var mycket trevligt. Blev ju som semester för mig. MIddag på bordet, hjälp med blöjbyten. Ja, avlastning både här och där. Anna hjälpte mig med tösens första bad... åh vad hon njöt! Ja, hon skrek inte iaf.
Och lilla MIris. Som hon har längtat efter att få träffa lillan. Och det var kärlek i luften från första början. Mira blir ju nästan som storasyster till henne. Och det nöjda stolta leendet jag såg på miras läppar när hon hade henne i famnen var obetalbart.
Finfina presenter fick hon också.

 
 

Som jag skrev på lördagmorgon den 12 maj så hade jag inte tid att föda barn den dagen. Hade väl egentligen på känn att något var på gång eftersom natten kantats av mer eller mindre regelbundna värkar. Men på nåt sätt så intalade jag mig själv att det bara var förvärkar som skulle avta.
Kändes ju visserligen lite bättre på morgonen (efter en alvedon) när jag gick upp och fikade. Sen var ju dagen fullspäckad med roligheter. Mamma och jag åkte på BOOms utförsäljning, vi var på Nt-bygg. Tyckte redan nu att jag var ordentligt skitnödig hela tiden... Och värkarna kom och gick men tänkte fortfarande att det nog skulle gå över. Jag var ju inte redo än.

Fick skjuts av mamma till stan. värkarna avlöste varandra men var hanterbara och oregelbundna. (sa lite på skoj att om det blir dags så står bb-väskan i sovrummet hemma hos mig).

Hade ju packat den vanliga väskan för en trevlig helg med Anna och Mira i stan. Vi skulle på Miras dansavslutning på tonhallen. Därefter skulle vi fira den samt min namnsdag på McDonalds.
På söndagen skulle mamma och jag till mormor.

Nåväl fixade till oss för hejdundrande dansavslutning på tonhallen. Plattadehåret hos Anna. Sittandes för jag orkade inte stå. Tog bussen till tonhallen och bänkade oss för underhållning. Första akten var igång likaså ett par rejält onda värkar som jag så fint klarade av. Sa till Anna på skoj att om vattnet går får de nedanför passa sig för det kommer rinna rätt ner på dom!!!
Miras tur att komma upp på scen och där sitter vi stolta som få och stortjuter. Förklarar för mira att det bara är glädjetårar!
Snart dags för fikapaus till vilken vi köpt biljetter. Långbord en trappa upp.
Anna tittar plötsligt upp på mig -"Har du ont nu?" varpå jag brister i gråt och säger att det gör jätteont. Anna konstaterar att vi borde ringa en taxi. Jag gråter och mira gråter för hon vill se fortsättningen.... och bordsgrannarna... De fattar ingenting. Måste ju ha blivit riktigt paff...
Anna säger. "Nu kommer taxin mira. Lotta ska föda barn!"
Vi slingrar oss ut mellan långborden och bordsgrannarna de ler och tittar förundrat.... ja, vad skulle man göra! Haha.

 

Hemma hos Anna tar jag det berömda badet och två alvedon men hjälper inte. Av mcdonalds maten får jag i mig en halv burgare. Sen avlöser värkarna varandra. Anna för protokoll och har kontakt med förlossningen. Jag vankar av och an. ligger, står, kryper tills vi slutligen ringer förlossningen igen och säger att vi är på väg. Ringer MÅrten och  mamma och säger att nu åker vi! Mamma hämtar bb-väskan och sen oss. Anna sa till barnmorskan per telefon att "jag vill inte att det ska bli som för mig. Att jag väntade alldeles för länge!"

   


In på förlossningen och förpassas till undersökningsrumet där en 20 minuters ctg-kurva väntar. Oh my god. Att ligga still på den britsen var ingen lek. Jag trodde jag skulle spricka. Och jag var nu ännu mera skitnödig!
Tio minuter in i kurvan går vattnet.
Senare kommer barnmorskan in och ska kolla hur öppen jag är. HOn vänder sig till Anna. "Vad var det du sa på telefon, att ni inte skulle vänta så länge?! Hon är helt öppen så nu måste vi byta rum!" Haha.

Äntligen lite lustgas. Mårten kommer in. Jag börjar strax krysta och en liten stund senare är hon framme!!!!

 

Tack för alla fina gratulationer!


Och jag är fortfarande lika faschinerad av mina stenhårda pattar! Helt otroligt! Och det faktum att hon är här!
Jag som fortfarande går i väntans tider. Egentligen.

 
I väntan på skjutsen upp till förlossningen. Hur några miuter kan gå så i nordens sakta kan jag inte förstå. En annan sak jag inte heller förstod när bilden tog var hur långt gången jag var i mitt värkarbete. Helt öppen. Inte konstigt att jag höll på skita på mig....Hihi! Visste knappt var jag skulle ta vägen på bilden. Stå, sitta, ligga eller utföra min special gravidpunkdans som mira kallar den! Blev en blandning av allt tror jag!
Mira kramar magen en sista gång!! Och jag ser riktigt glad ut! Till slut kom även bilen!

Det är mycket nu. Bebisgos, enhandsfattningar, silikonpattar (?), blöjbyten och pku-test. Hinner inte med mig riktigt.
Men har haft en bra dag och kanon markservice av Mårten. 

Måste väl inte säga att jag är odentligt bredbent också!

Mins bröst sprängs snart. Aj aja j.

Men vilken sötnos vi har. Herregud!